Oh yes I cried.

Igår var jag och tittade på min drömlägenhet. Så otroligt jävla fin. Jag hade kunnat bosätta mig i trappuppgången. Tänk er att komma in i entren där allting är i marmor. Bara entren var så fin att man förväntade sig nästan att de skulle stå en dörrvakt där och hälsa dig välkommen.

Själva lägenheten var precis så fin som jag förväntat mig. Extremt högt i tak, vackra fiskbensparketter och burspråksfönster. Men det var såklart en tjej före mig i kön på lägenheten, som tog den. Att bli brädad med endast en person kändes så otroligt surt och vemodigt. Så ledsen blev jag. Även om det har gått över redan till idag.

Idag är det sista uppladdningsdagen för löpningen på lördag. Jag sprang igår i hettan och det var riktigt tufft! Hörde att det ska bli ytterliggare 3 grader varmare på lördag och då är dessutom sträckan dubbelt så lång. Känns ju sådär. Men jag ska göra det absolut bästa jag kan. Ska eventuellt hänga på Kristian på samma sträcka i Västerås i augusti. Så ska skaffa en bra tid jag ska matcha mot och förbättra till dess! Hur det går på lördag återstår ju och se, men om det så tar mig 4 h rör det mig inte i ryggen för det jag ändå har åstadkommit är jag sjukt stolt över ändå!

1. Gått från att inte kunnat springa en enda kilometer till att klara av 5 utan problem.
2. Tappat 14 kg.



 




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback