aldrig är man nöjd.
Haha satt av ren tristess och kollade igenom min egna blogg . (sitter på jobbet och har tråkigt) något som slog mig var hur jag alltid sett mig själv som tjock eller mullig. nu ser jag ju visserligen ut som en levande discokula men även när jag tränade massor så var jag aldrig nöjd. mitt arsle var stort , min mage var stor ja det fanns gott om fett att träna bort tyckte jag. Nu när jag går runt och är fetast i stan kan jag titta tillbaka och vara nöjd om jag såg ut sådär idag. Jag tycker jag ser vältränad och lagom ut. Jag längtar till det blir vår , när prinsen är här och jag kan börja träna och gå ner i vikt. även om magen är mysig så längtar jag efter en svettigt löppass eller ett hårdpass på något gym, till min gamla kropp. haha det är fan ingen barnlek att vara såhär fet (ja värre lär det väl bli) och självklara saker som att gå i trappor eller bara ta sig ur sängen kan vara mission impossible. Detta är jag för ett par år sedan. För första gången kan man använda sig själv som målbild, med detta skulle jag vara mer än nöjd. 
hahaha ha jag nu...... 🙈 men jag älskar prinsen i magen så det gör inget. Men jag föredrar nog mig modell mindre. hahaha
Trackback
