no one told me you weren't supposed to live forever

Ibland kan jag bli rädd över hur många saker som man tar för givet här i livet. Som man tror ska finnas där . Som bara missas och försvinner för tiden aldrig finns där. Igår fick jag ett telefonsamtal som skrämde livet ur mig , ont i magen för alla gånger jag sagt att jag inte kunnat vara med...
Jag hoppas det blir söndag snart och att jag inte redan är för sent ute...




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback