Jesus vad kallt det ska vara. Han vet ju att jag har hund. Som måste motioneras. Och att jag är småfet . Som måste motioneras. Gick en promenad helt på egen hand i en och en halv timme, kom in utan känsel i varken lår, ansikte eller händer. Men det var mysigt för då kunde man dricka te och långsamt tina upp till männsika igen.

Kommer david förbi och lämnar av sune som jag kunde ha till ridningen ikväll klockan 6. Sune är ADHD på 4 ben. Man kan inte resonera med honom hurvida man kan vara inne och ta det lugnt när det är kallt utomhus. Efter 10 minuter tröttnade jag på hans överskottsenergi och gick ut på samma runda igen. 

Så nu sitter jag här igen med stela lår och förfrusna tår. Men det gav en härlig komigångkick på min viktnedgång som ska ske under våren. Så det tackar jag gud det varmaste för.